Så idag är det den 8 april och det är dagen för One Day Without Shoes. Och även om jag kanske inte har gått så jättemycket utan skor så har jag ändå gjort det och fått frågan varför i hela världen jag går barfota ute när det är så kallt. Det är då jag har känt att jag gjort någon skillnad, när jag kan berätta för någon annan om ett så pass stort problem som dom inte ens visste var ett problem. Då har jag dragit mitt står till stacken, och det känns bra! Sen får folk säga vad dom vill om hur dumt det är att gå barfota, men till skillnad från dom så sitter jag inte bara hemma och gnäller på andra som faktiskt försöker, jag är med och påverkar. Sen om det kanske bara går hem hos en eller två personer, det spelar ingen roll. Då är det i alla fall en eller två till som inser att det vi har ska vi vara tacksamma för.